Det finns nog en anledning…
…till varför Civilrätt 2 kallas för väggen. Inte av den anledningen att det känns som jag försöker ta mig över en vägg, vilket kanske egentligen är den bästa liknelsen. Föredrar dock personligen en väldigt (!) brant uppförsbacke som just nu känns väldigt väldigt oändligt lång. Men jag kämpar på och hoppas på ett par vältränade ben (bra betyg) om 13 veckor.
Hade sista föreläsningen med Christina Ramberg idag. Måste säga att jag verkligen gillar hennes sätt att föreläsa. De flesta lärarna har bara en powerpoint som de läser innantill från. Hon använder tavlan och skriver för hand samtidigt som hon pratar och interagerar med oss som lyssnar. Det är väl inte roligt att bli utpekad, men samtidigt är det bra. Man lyssnar verkligen och jag har aldrig tidigare känt att jag fått så här mycket av föreläsningar, vanligtvis brukar de vara väldigt meningslösa.
Fick hem min nya lagbok idag och nu ska jag sätta mig och flika den innan jag ska prata med KJ. Ska till Flen i helgen, han ska hjälpa sina föräldrar att ta upp båten. Det blir plugg på resan upp i alla fall. Får väl se om datorn åker med och jag börjar skriva på det första koncentratet. Just nu känns det verkligen som om jag inte riktigt kommer hinna med allt jag vill hinna, därav den extremt dåliga uppdateringen. Ska försöka bli bättre, men jag lovar verkligen ingenting!
Dags för flikning 
Det måste vara något allvarligt fel på mig.
Jag har inte ens haft sommarlov i en vecka och jag är redan lite trött på det…. Jag vet inte om det beror på det faktum att solen just nu inte skiner eller att jag aldrig kan sova tillräckligt länge på morgonen. Imorse vaknade jag halv sju till exempel. Jag menar, ärligt, varför så tidigt?!
Det är inget bra på tv och jag är för trött för att surfa runt på internet. Ingen bra film finns det på TCM heller. Aja, jag ska inte klaga. Halv tolv är det i alla fall yoga på gymmet som jag tänkte prova idag.
Jag får helt enkelt ta och läsa lite och kanske, ve och fasa 
, städa lite i rummet….
Det faktum att mitt betyg i franska inte kommit upp än gör mig irriterad….! Ge mig nu!
Hej livet!
Jag har ofta tyckt om att säga att jag inte har något liv. Jag använde mig mycket av det under gymnasiet men det är först nu jag faktiskt inser när man kan säga att man inte har något liv. Jag hinner inte med så mycket mer än att plugga och jobba känns det som. Jag har världens shoppingabstinens så det bara sjunger om det. Jag har en sådan önskan att läsa en helt normal bok så jag vet inte vart jag ska ta vägen.
Just nu har jag sjukt dåligt samvete för att jag inte suttit och pluggat ikväll för jag vet att jag verkligen bör göra det! Samtidigt känner jag att jag måste lära mig att ta mig tid till mig själv. Jag har haft det underbart skönt genom att bara kolla på serier på datorn och inte gjort något vettigt alls, utom att beställa bläck till skrivaren. Men nu mår jag bara sämre och sämre.
Kurserna är bara fyra veckor just nu så allting är väldigt intensivt och man ska pränta in så mycket kunskap som möjligt på så lite tid som möjligt. Får väl se hur det hela går. Allt jag vet är att jag kommer plugga som en galning i veckan så jag kan anteckna alla kapitlen så det i alla fall sitter. Någonting säger mig ändå att jag inte kommer hinna, men jag ska försöka vara positiv.
Men nu ska jag sjunga lite tror jag.
FAIL!
Jag älskar det faktum att min snart 75-åriga morfar försöker hänga med i svängarna till den grad att han har både bärbar dator och internet och en skrivare som är värre än den jag har hemma. Allt för att han ska kunna kunna hålla på med foto som är hans största intresse. Det blir dock lite bakslag när det visar sig att hans word inte är kompatibelt med den nya versionen vilket gör att jag inte kan skriva ut mina anteckningar! Och jag skriver mycket anteckningar på datorn!
Det blir till att åka in till mamma imorgon och hämta programmet så jag kan uppdatera hans word så jag kan skriva ut! Högst irriterande ändå måste jag säga. Men, vad ska man göra? Jag har inget at klaga över så jag måste hitta något känner jag.
Idag tvingade jag mormor att sitta ned medan jag stekte raggmunk till middag, det är lika roligt varje gång. Mitt beteende i köket kommer från mormor, man vill göra allt själv för man vill ha det gjort på sitt sätt. Jag är så slående lik mina morföräldrar att det är sjukt när man tänker på det. Jag är väl kanske lite för gammeldags för mitt eget bästa. Men men, på onsdag blir det bullbak och torsdag brödbak. Me like!
Statsrätt
Det här är inte rätt termin att läsa statsrätt på! Anledningen är kort och gott att nästintill hela Regeringsformen har bytt skepnad. Innehållet är väl i stort sett det samma men det har skett en rokad på allt. Ungefär som om vi har stoppad ned alla paragrafer i en behållare och skakat om lite och sedan plockat upp det och lagt det i en ny ordning. Ytterst irriterande. Knappt några paragrafer i böckerna stämmer utan man får sitta och kludda i boken och skriva in vad den nya motsvarigheten är! Och jag HATAR att skriva i mina böcker så länge det inte är någon enstaka understrykning eller ett utropstecken eller liknande.
Missförstå mig rätt, jag har sett fram emot den här terminen för offentlig rätt verkar otroligt intressant och hade jag inte blivit antagen i höstas hade jag läst statsvetenskap.
Imorgon ska jag ”provsjunga” till Albykören. Känner att det är dags att börja sjunga igen. Jag saknar det väldigt mycket! Men nu är det dags att börja bege mig till SU, har franska ikväll också så lite dötid ska spenderas på SUB. Jag tycker inte om det biblioteket. Stämningen är så pressad men det är lite onödigt att åka hem mellan tycker jag…
Sämst tajming någonsin!
Tentan gick bra men sedan började magen göra ont efter att en timme av provet förflutit. Med tanke på hur mycket jag tappat i vikt de senaste månaderna är det väldigt konstigt att magen börjar spänna ut sig och göra ont. Så någon pluggtid på SU med Elin blev det ju inte. Det vara bara att lägga sig ned i soffan och försöka plugga därifrån. Lite rädd blev jag ju när mormor sa att det kunde vara början på magsjuka. Det skulle inte passa sig just nu kan jag säga!
Men nu har det släppt efter några timmar med vetekudde på magen. Det är så varmt och skönt! Familjerätt är mycket mer intressant än arbetsrätt tycker jag. Eller egentligen så är båda väldigt intressanta det är bara det att familjerätten är mer handfast. Det är lagarna som gäller och praxis är inte lika omfattande som för arbetsrätten.
Aja, har bara drygt tre dagar på mig att plugga till tentan så det är väl bara att sätta fart. Sattsar på 10 h/dag så får vi se hur långt jag hinner. Snart är jag klar med boken i äktenskapsrätt i alla fall. Sedan blir det anteckningar och så får jag ha barnrätt som godnattlektyr tror jag.
Wish me luck, have a feeling I’m gonna need it. 
Goddag Yxskaft
Idag vid två hade vi inget vatten hemma. Fem minuter senare hade vi brunt vatten och efter att ha haft kranarna på i tjugo minuter var vattnet lite mindre gult och var mer grumligt. Trevligt!
Efter att nyligen har ombildat bostäderna tror nu vissa ”trevliga” människor att det är fritt fram att bygga om etc. Vilket det, i och för sig, är men man kan ju använda sunt förnuft. Så idag valde grannarna på första våningen att stänga av vattnet i hela fastigheten. Det kan ju tyckas att man ska sätta upp en lapp i porten lite lagom i förtid och om det inte görs kanske man ska knacka på hos grannarna och säga till innan?
Det blir ju trevligt om någon hade tvätt- eller diskmaskin på och något gått sönder. Vi kan ju gisa vem som får ersätta det kalaset. Tänk vad lite idioti kan bringa?
En bagatell…
Mamma och jag var inne i stan idag. Väl inne lyckades jag äntligen få henne till att köpa en ny DVD-spelare. Något som jag tjatat om i snart 1 år nu. Vi frågar han i affären om det vara är att byta ut den där tjocka svarta kabeln (scart heter det tydligen). Jo visst blev hans svar.
Jag fick Iris att göra det för jag antog att hon är den mest tekniska människan av oss fyra (mig, Mathilda och Sabrine inräknat). Dock var det inte vara att byta ut scart-sladden, det var betydligt jobbigare än det. Så det slutar med att en av mina kära kusiner kommer över för att titta på vad som händer. Jag behöver tydligen ett grenuttag för apparaten. Snacka om irriterande!!!! Så nu måste jag köpa en sådan. Blä för teknologi!
Förödande konsekvenser
Vad händer när man anställer empatilösa robotar att handlägga ärenden av den mest privata natur? Jo, vi får resultat som fallet om Rosanna som visades på uppdrag granskning nyss och samma sak med den adopterade flickan vars adoptivföräldrar skickade tillbaka för att de ”tröttnat” på henne.
Det hemskaste i allt det här är att det inte finns någon medkänsla från de tanteluringar som sitter på socialkontoren runt om i landet. Förstå mig rätt, det finns säkerligen de som är underbara och som många hyser stor tilltro till. Men det är de empatilösa som står ut.
Att dessa personer kan sitta rakt upp och ned och helt enkelt inte svara på enkla frågor där det egentligen bara finns ett svar att ge som mer elle rmindre går ut på att de gjort fel; klämmer hon ur sig att hon vill ha ”en fortsatt god kontakt/relation till flickan”. I vilken värld vill denna flicka ha någon form av kontakt med en människa som inte ens kan erkänna att hon gjort fel i sin tjänsteutövning som handlar om en människas liv. Ingenting som görs eller sägs kan göra det som skett ogjort, men dessa personer bör vara så professionella att de kan erkänna sina fel. Åklagaren och polisintendenten var ärliga, kanske dags att det speglar hela den statliga verksamheten.
Det är dags att granska socialtjänsten i sömarna, det har det varit länge. Skäms, skäms, skäms! Egentligen bör de säga upp sig självmant, för någon tilltro till dem kommer nog ingen ha efter det här!
Uppdatering
I måndags började c1:an med arbets- och familjerätt. JAg ser verkligen fram emot den här kursen för det känns lite roligare att läsa inriktat på något sätt. Fast egentligen inte då det är skönt att ha möjligheten att veriera sig lite mer men som tur är, är det i alla fall två ämnen.
På vägen till SU i måndags ramlade klacken av när jag var på väg till tunnelbanan, jag fick panik. Promemorian skulle nämnligen lämnas in mellan 9:30 och 10 och det var inte den bästa tidpunkten att tappa klacken. Men jag hann i alla fall, om än något stressad.
Igår ställde sig en man framför mig på perrongen vid centralen och sa: ”Min idé är att stirra på människor tills de skriker”. Snacka om obehagligt! Men hann försvann när han trodde att jag ringde polisen, men jag ringde bara Elin.
Idag är det bara en föreläsning på schemat och sen så ska jag antingen plugga på bibblan med Emma eller så åker jag hem och lämnar in skorna till skomakaren så jag kan få tillbaka mina stövlar! Annars får jag väl köpa ett par nya, det är inte så fel det heller.
Men nu ska jag väl packa väskan och börja bege mig mot Frescati så smått.
