Stenstrup byvej
Igår fløg jag till Danmark. Flygplatsen i Køpenhamn var inte så rolig nær jag fick lov att springa øver halva før att hinna med mitt plan till Aalborg. Men jag hann, det var dock ett jættelitet plan måste jag sæga.
Det ær en vældg by-kænsla hær. Kænns som om jag ær på landet i dalarna, men samtidigt inte eftersom Karro ær hær.
Dagen idag spenderades med shopping i Aalborg och sedanbio. Træffade också Johanne som var i Oxford med oss. Jag hittade en ullkofta och en sæt blus, Karro køpte ett par stævlar (inte i skinn!!!), en kofta och en t-shirt.
Jag måste sæga att jag førstår øldgt mycket danska, æven om jag inte førstår all så førstår jag det mesta. Det blir helt enkelt lite blandade språk, svenska, danska och engelska. Jag fattar inte hur jag egentligen klarar av att gå ett år utan att træffa henne.
Imorgon bir dte lokalorientering, baknig – chokladtryffeltårta, och något mer. På måndag ska jag med till hennes skola.
Puss och kram Giviis
Sökandet efter lycka
Lycka, vad är lycka? Är det när vi bara inte kan sluta le? När vi känner att allt är bra? När någon nära vän eller familjemedlem gör något gulligt mot dig? När en främling är snäll? Kan vi egentligen definierar lycka?
Att bestämt säga vad lycka är, tror jag är helt omöjligt. Lycka för mig är inte lycka för någon annan. Vissa blir lyckliga för småsaker, andra för inget.
Men jag tror att det handlar om kompisar och familj. De människor som känner oss bäst och kan därför göra oss glada till en grad som ingen annan. Vissa skulle nog säga emot mig och säga att det är de små sakerna som personer man inte känner gör för en, gör en lyckligast. Men jag vet inte om jag håller med.
Lycka är något väldigt abstrakt, vi kan definitivt inte röra vid det. Vi kan oftast inte känna det heller. En kompis har sagt att han för det mesta är lycklig. Jag tror inte på konstant lycka, jag tror att lycka är små tillfällen i livet då man inte kan beskriva sin glädje. För lycka är en sorts glädje. Det är en rba känsla.
Jag blir lycklig av småsaker. Som att jag vet att när jag behöver prata så finns min mamma, och mina vänner där för mig. När jag får ett vykort från någon del av världen av en nära vän. När jag får små gulliga sms som innehåller komplimanger. Saker som får min vardag att verka mindre grå.
Lyckan lyser upp vår glädje, det är en sorts glödje som är så mycket större änä själva glädjen.
Många känner inte av lycka, men som jag sa är den en sorts glädje och därför väldigt lätt att missa. Men bara för att man inte kan nämna tillfällen i livet då man varit lycklig betyder inte det att man har left ett innehållslöst liv. Det betyder bara att man har växlat lyckan mot glädjekänslan istället.
Slutsats: Lycka är individuellt och annorlunda för din nästa. Hur du väljer att definiera lycka är upp till dig och endast du vet vad som gör dig lycklig. Men bara för att man inte anser sig själv ha kännt lycka betyder inte det att något saknas. Jag känner inte lycka varje dag, men jag känner av glädjen. Att skratta och att känna glädje fler gånger i livet är nästan viktigare tycker jag.
Puss och kram Giviis
Tillägnat Philip
Studiebesök
Gårdagen följde inte schemat på nästan hela dagen. Film på RK’n, teater på franskan – rödluvan. Efterdet Studiebesök på Amerikanska Ambassaden. Det var riktigt roligt faktiskt. Securityn som vi var tvungna att gå igenom, var inte minst nogrann. Mobilen, Mp3′n, kameran alla elektroniska prylar lämnades där och vi fick kvitton för att kunna kvittera ut dem senare.
Annika som tog en buss tidigare hade redan suttit där ett tag och pratat med Ryan som han hette samt Maria och Johanna. De var alla jättetrevliga och väldigt öppna. Byråkratin var typisk Amerikansk men fortfarande väldigt öppen. Det var jättetrevligt. Vi fick en faktabok av dem, som innehöll allt från USA’s militära kostnader till vilka som tagit nobelpris sedan 1901. Nu ska bara en rapport på det hela skrivas och ett bresök på Rysska Ambassaden väntar.
Kvällen var lyckad i alla fall, något dålig musik men det fungerade. Rulltraporna var väldigt intressanta för Anneli . De var branta, långsamma och ryckiga. Väldigt givande samtal.
Puss och kram Giviis
Bakning och provplugg
Idag fick vi reda på av Kerstin at vi får gå på vårat studiebesök och vi får då skriva provet direkt när vi kommer tillbaka. Jag tycker att det är underbart! All min oro igår är nu helt försvunnen. Skönt!
Jag tog på mig ansvaret (känner jag igen mig? JA!) och ska göra något att äta. Det får bli smörgåsar och en chokladruta till efterrätt. Japp, direkt när jag kom hem bakade jag chokladrutor som även ska ges till Kerstin för att hon är så snäll och löste vår problematik 
.
Nu har jag suttit och pluggat samhälle B och gjort klart rättskunskapen. Nu ska jag nog ta och låta mig själv kolla lite på tv och sedan läsa igenom mina anteckningar. Det känns verkligen som jag kan det här. Hoppas bara att provet går bra!
Ja, Annika, du kommer få en chokladruta jag lovar. Ska även försöka göra dig glad och göra chokladtryffeltårta till skolavslutningen! Hoppas du blir glad för det.
Puss och kram Giviis
Jag vet, jag vet, jag vet…
…att jag blivit sjukt dålig på att uppdatera. Jag kan egentligen inte rikitgt sätta fingret på denna ovilja att faktiskt skriva ett inlägg när jag komme hem från skolan. Men jag kan lova detta, när jag kommer hem onsdag vecka 44, då kommer jag vara så glad eller kanske för trött, men jag ska skriva ett långt inlägg då. Fy vad jag längtar.
Det känns som om allt bara tar längre tid för mig att göra, att hitta motivationen som behövs för att faktiskt göra dem. Det har tagit mig två veckor att ringa och beställa klipptid, någgot som jag lyckades med idag nu klockan fem. Pluggningen var på gång att lyckas, sedan så hittade jag Philips present och slog in den istället och nu är klockan tjugo över och jag måste gå och spela piano. Är jag inte duktig.
Historian, för de som är intresserade, var väldigt produktiv. Jag och Mirjam lekte hänga gubbe i bibblan och i klassrummet. Jag lyckades aldrig bli hängd. Men men, jag känner att jag måste ta mig i kragen och faktiskt vara duktig.
Puss och kram Giviis
Chokladfestivalen
Som mina vänner vet älskar jag choklad! Det finns verkligen inget bättre än en god mörk chokladbit/tryffel/pralin. Det är verkligen det bästa av allt. Därmed är det ett måste att gå på chokladmässan som är en gång om året på Nordiska Museumet. Helt underbart.
Två riktigt givande timmar med mamma när vi gick runt och smake på choklad och köpte jag vet inte hur mycket. Ont i magen har jag nu i alla fall, men det är det sjukt värt. Presenter till jul och till Danmark. Toppen!
Det nya dilemmat är dock hur och vart vi ska få plats med all denna goda choklad samt att vi verkligen MÅSTE äta upp allt. Jag tänker inte slänga något. Betsy Sandbergs hallontryfflar är de bästa måste jag ändå säga. Finns i Östermalms saluhall, samt att limetryffeln är väl rekomenderbar också….
Nej, franska prov imorgon måste plugga. Plus lite andra saker, har inte pluggat på hela helgen så det är väl dax att börja göra det nu antar jag. Kommer bli begraven i läxor den här veckan känner jag.
Puss och kram Giviis
Skoltrött?
Det är den tiden då den första slängen av skoltröttheten kommer till de flesta människor, fallar väldigt lägligt in med första influensaepidimin. Jag har själv aldrig kännt av denna ”skoltrötthet” som drabbar så många i vårat avlång land, men jag kanske har det nu…?
Skolan är jobbigare än någonsin, nästa vecka kommer vara rena döden. Det känns som om det finns ingen gräns för hur mycket lärarna tycker att vi ska plugga och kunna. Varför måste vi lära oss så himla mycket på en vecka? JAg blir så avundsjuk på mina kompisar som kanske har fyra läxor i veckan medan jag har fyra läxor till en dag i veckan plus de andra dagarna…. Skolbyte kanske är uppe på tapeten? Nej, det är det inte men ibland gillar jag verkligen inte Franska Skolan och dess lärare.
Men jag tror dock att jag sitter och klagar som ett fån och när det väl kommer till kritan så tror jag att allt löser sig. Utom spanskan då, men den har gått åt helvete det senaste året typ. Så det får bli som det blir, ett U på de kurserna helt enkelt. Aja, nu ska jag ner och möta Sara så att hon inte virrar bort sig i Sumpan.
Puss och kram Giviis
Dagar avlöser varandra
Så nu är det verkligen igång. Prov väntar hela tiden och till och med vecka 51 har jag minst ett prov i veckan. Lycka eller vad säger man? alla aktiviteter är också igång vilket betyder ett fullspeckat schema samt ingen tid till någonting annat än plugg och endast söndagarna är lediga.
Jag vet itne riktigt vad jag känner över det hela, men så där jätteokej är det verkligen inte.
Tennisen kallar och mormors mat.
Kram Giviis
Studieteknik
Jag har hittat min studieteknik nu. Jag måste helt enkelt sitta och skriva det med egna ord på lappen, sedan skriva ut det, rätta och sedan läsa det igen. sedan kan jag det oftast. Det funkar helt ärligt toppenbra. Det enda dåliga med detta är att det tar en sådan sjukt lång tid att göra en läxa då. Men jag kämpar på.
Jag vinner ju på det i slutändan ändå, eller hur? Jag får väl helt enkelt sitta med naturkunskapen i fem timmar till. Men, det resulterar nog i att jag kan det. Fy, vad jag hatara naturkunskap. Min hjärna är definitivt itne skapad för att förstå mig på det. Varför måste vi ha natur? Varför, varför, varför?! Jag vill inte, jag klarar det inte!
Slut klagat och tillbaka till studierna.
Kram Giviis
