Giviis

Ja, ni som precis såg Outsiders på femman vet vad jag pratar om. Den nya metoden för ett lyckligt äktenskap är härmed att vara undergiven sin make. Att lyda honom och aldrig säga emot. Låta honom bestämma över allt, det bästa är också om du är hemmafru.

Ärligt talat så blir jag relativt paff när jag ser kvinnor säga att felet i deras äktenskap var deras betende. Nej nej nej, man är alltid TVÅ personer i ett förhållande. Vilket betyder att det är båda som gör förhållandet och detta binnebär att komprimissa är oerhört viktigt.

Detta är mina tankar och mina åsikter, och därför får alla som inte håller med mig tycka och tänka vad de vill om detta inlägg. Men jag anser att om du ”kryper” för din make och är honom undergiven så förlorar du en  del av din integritet. Du förlorar en del av dig själv. Handlar inte äktenskap och förhållanden om att älska någon för den personen är? Jag visste inte att det krävdes att man skulle ändra på sig totalt för att göra äktenskapet lyckligt. Men jag kan väl också ha fel?

Nej tack. Ja, jag vill gifta mig när jag blir stor och ja, jag vill ha barn. Men jag skulle aldrig kunna finna mig i att jag ska göra allt i hemmet. Att det var min roll som mor och maka att ta hand om hemmet och barnen. Att sätta barnen framför mina egan behov skulle kanske inte vara svårt, men att sätta min mans behov samtidigt som han satte sina behov före mina, det skulle därimot aldrig gå. Varför ska kvinnan komma sist? Är inte vi lika viktiga som männen? Utom kvinnorna skulle vi människor inte kunns fortleva. Vad är det som är svårt med att göra frukost, tappa upp ett bad, borsta tänderna, klä på sig?

Förr var det kvinnorna som var små bräckliga varelser som skulle få hjälp med påklädnad och med att tvätta sig. Nu är det istället tvärt om. Men glöm inte att samtidigt ska vi ta hand om oss själva, våra barn och våran make har nu blivit barn igen. Visst, de är vuxna när de går utanför dörren och ska jobba. Men så fort de kommer innanför dörren igen och det är kväll. Då blir de tre år igen.

Vi hoppas ofta på att världen ska gå framåt, men hurvida ny teknik som kommer och som förenklar vår tillvaro och får generationer att gå vidare så går traditioner och samhällsyner bakåt med tiden. Vi kommer tillbaka till de visioner som fanns under 1950-talet. Där det bästa var att gifta sig och få barn. Jag säger inte att familjen inte är viktig, för det är den. Men varför kan det inte finnas två framgångsrika personer i ett förhållande. Måste det alltid vara mannen?

Sedan måste man respektera de kvinnor som väljer att leva det liv de gör. De känner att det är rätt för dem och det är då rätt. Men alla måste få säga vad de tycker och alla ska göra som de känner. Men glöm inte, förlora inte dig själv i processen.

Puss och kram Giviis